Jag tänkte bara berätta lite om hur vi har det. Hoppas du fortfarande vill höra om vår vardag!
Jag tror att jag har lyckats få tag i den ultimata hunden!! Jo faktiskt.
Han är så himla perfekt på alla sätt! Älskade Dexter! Han är så otroligt
social, älskar alla, både människor och andra hundar. Det spelar ingen roll om
hundarna är stora eller små, han är tex den enda som inte är rädd för en stor
skotsk hjorthund vi brukar träffa på promenader.
Han tycker också mycket om barn, vi besöker ibland mitt jobb på mina lediga
fredagar. Då leker han med barnen som sparkar boll och brottas och kelar med
honom!
Han gillar också maskiner av alla slag! Stora grävskopor vill han gärna
stanna och titta på när vi är ute och mopeder och små postbilar vill han gärna
fram till. Nästan som en liten människo-kille, eller hur!?
Han älskar också att åka bil, det händer ju alltid nåt kul när bilen
stannar, han är alltid med på vad som helst; bara det händer nåt!!!
Nu när han är nästan ett år är han lite lugnare och vill ofta sitta hos mig
och kela. Det har han liksom inte haft tid med förut... Då kommer han upp i
soffan och krafsar på min arm; hallå matte, lite gos tack! Och så vräker han
sig så jag kommer åt att klia och gosa på hela honom! Eller så kommer han upp i
knät och vill ha lite stillsam ryggmassage! Han sover dock aldrig i soffor
eller sängar eller hundbäddar, han är så varm av sig! Han ligger alltid bara på
golvet. En BIA-bädd jag köpt till honom är bara leksakslåda! ;)
Varje söndag åker jag och en kollega ut till kennelklubbens område och
låter våra hundar leka och springa fritt medan vi går runt olika slingor där i
ca en timme! Ibland åker jag ut ensam med honom eftersom jag slutar tidigt. Det
är härligt såklart! Min kompis har en ridgeback och en pudel/puli så det är
perfekt övning att umgås med både stor och liten hund! Ibland kommer det andra
hundar som också är leksugna...
Han är väldigt följsam när vi är ute, vare sig han är lös eller kopplad.
Han håller koll på mig hela tiden, vänder sig om då och då eller kommer
springande till mig och kollar att jag är med. Byter jag riktning följer han
mig med detsamma, vänder jag helt om är han med direkt! Härligt, va!? Jag tror
att det beror på alla skogspromenader vi gjorde i somras, då var han ju tvungen
att hänga med hit och dit när han gick lös.
Dexter har ett stort behov av att aktiveras mentalt också, att jobba med
huvudet, både ute och inne. På promenader hittar vi ofta på balansövningar och
godisletning och inne övar vi på olika "trick". Han kan tex "high five", vacker
tass, "säj voff", zig-zag mellan mina ben (än så länge bara 3 gånger under, men
vi övar), och "gosa" - då hoppar han från golvet rakt upp i min famn! Han
ÄLSKAR att göra allt detta och kan hålla på länge utan att tröttna. Han är
snabb på att fatta vad jag vill och han är lätt att motivera med godis!
Han älskar också att "leta", antingen efter en gömd leksak eller efter
bitar av köttbullar utlagda här och där i rummet. Lika kul är det att "öppna"
vilket innebär att jag lagt en köttbulle eller godis i en plastburk eller ett
tomt pringles-rör tex och han får öppna den. Han började med toarullar som
liten valp, men nu är han så duktig så jag måste tejpa igen plastlådor och rör
med silvertejp så det inte går för fort att öppna dem! ;)
Den 4 mars ska vi börja en fortsättning på valpkursen, mest för att stärka
bandet mellan oss men också för att det är nyttigt att hålla lydnaden
uppdaterad! Jag har inga planer på att tävla eller få en hund som ständigt går
fot, tvärtom vill jag bara att vi ska fortsätta ha den jättefina kontakten vi
har och att vi har roligt ihop!
I höst har jag tänkt gå en agilitykurs, det tror jag han kommer att älska!
Då kommer han ju att vara i fin fysisk form efter alla skogspromenader vid
stugan! ;)
Det är bara ett litet, litet moln på vår himmel just nu och det är att han
är ganska skällig när han är ensam hemma mer än någon timme. Jag jobbar ju
mellan 10 och 3 varje dag (utom fredagar) och jag åker hem på lunchen och tar
ut honom och låter honom "öppna" eller någon annan liten aktivitet. Men han
blir lite rastlös och sover inte så mycket på dagarna så jag tror att han helt
enkelt har tråkigt. Det blir bättre när husse Ola kommer hem, han är ju i
Thailand till sista mars. Då är ju han hemma på dagarna.Skulle det bli fler
timmar ensam någon gång, kommer "lillhusse" Michael hem och är sällskapsbrorsa.
;) Så jag gör vad jag kan, Dexter vänjer sig väl också...
När vi är på besök hos någon (Dexter får alltid följa med!) far han först
runt och kollar läget, sen får han en liten tuggpinne eller något annat att
tugga på, sen lägger han sig tillrätta på ett bra ställe där han har koll på
oss och så är han lugn och fin hela tiden. Så skönt! Han visar gärna upp sina
små tricks också om det passar!
Ja som du hör ÄR han ju faktiskt perfekt, jag vet inte något jag skulle
vilja ändra hos honom! Jag hoppas verkligen att vi kan träffas i Varberg i
sommar så du får träffa min älskling igen och se med egna ögon hur underbar han
är!!! Tack kära Carola för vår underbara Dexter!!!
Kram, Karin (Dexter hälsar till gammelmatte, -husse, syrra och mamma
;)
Ps: När jag läser igenom vad jag skrivit låter det ju nästan som jag
överdriver, men det gör jag inte! Han är faktiskt så här mysig!