Blackflash Cockerpoo
 
Picture
En liten städad Hunney, när hon nyss flyttat ifrån oss. Och JAG lovar att hon var jätte snäll och lydig då ;) *håller kors med alla fingrar*

Vildjuret Hunney berättar här om sitt liv! Tack Victoria för att hon fått låna din dator, låt henne gärna göra de igen :D

Ps, Jag som uppfödare tar inget ansvar för hur hunden blivit efter att jag sålt den ;) He He

Hallå, hallå, hallå, hallå!!!!!!

Matte har sagt att ni vill veta lite mer om mig och hur jag mår, så jag ska berätta lite!
Jag kan väl börja med att berätta att vi har varit hos vår mormor i två veckor - jag och Luvvey alltså för min matte tyckte att det var onödigt att jag skulle hjälpa kakelläggaren i  lilla badrummet. Det förstår jag inte alls! Jag har ju hjälpt både golvläggaren  och målaren nu innan jul - och det gick såååå bra så. 
 
Jag använde mig  av svansen för att hjälpa målaren, och det blev jättesnyggt. Jag förstod inte  alls varför matte sen svor ve och förbannelse när hon låg på knä och skrubbade  de nya linoleummattorna. Jag tyckte mina droppformationer var jättefina!  Mattläggaren var lite noggrannare än målaren, där använde jag öron och skägg.  Lukten av limmet kittlade jätteskönt i näsan. 

NÄSAN! jag måste berätta  om NÄSAN! Visste ni att man kan känna de allra mest FANTASTISKA lukter med  NÄSAN? När vi är ute och går blir jag alldeles kollrig ibland - jag bara måste  springa med nosen i backen. Ibland snubblar jag lite på mina öron - men det är  det värt! Harar, rådjur, hundar, katter, fåglar - en och annan häst - människor,  cyklar, mopeder, bilar, bussar...och mina favoriter:  trädgårdsmästarminitraktorerna! De går så långsamt att man hinner nafsa föraren  i tårna! Åh, vad världen är full av fantastiska lukter! Näsor är bra... Fast  husse är inte så förtjust i NÄSAN när jag har druckit vatten. Framförallt inte  när han sover på morgonen... Men han sover ju så länge! Jag vill inte vänta till  åtta på morgonen, jag vill helst börja leka klockan fem!

Jag gillar  katter - gillar ni katter? Det bor en stor orange katt bredvid oss, han heter  Texas. Jag gillar Texas, men han verkar inte gilla mig. Han är JÄTTESTOR, och  när jag kommer brukar han springa lite först, för då vill han leka kull - men  sen tröttnar han och då liksom väser han åt mig. Jag antar att han pratar ett  annat språk som jag inte kan, han kanske är från ett annat land? Sen vill han  gärna boxas ibland, men han har liksom vassa saker på sina tassar, så då blir  jag lite rädd. Och ungefär då brukar matte ha hunnit ikapp oss, då fiskar hon  upp mig. Jag brukar låtsas att jag blir lite putt då, men egentligen är det bra,  jag gillar inte de där vassa tassarna.


Jag undrar ibland, varför tycker  inte matte att jag ska springa iväg ensam? Hon är ju så långsam... När näsan har  fått korn på nåt då MÅSTE jag bara springa. Och matte hon ropar och ropar.  Ibland undrar jag vem den där "Hunney" är - hon verkar ju aldrig komma fastän  matte ropar så. När jag har undersökt vad det nu än var näsan kände lukt av så  brukar jag leta rätt på matte. Då blir hon jätteglad och säger att jag är "a  good girl". Fastän jag inte har gjort nåt speciellt. Visst är matte  konstig?
 
Igår hade matte lägenhetsvisning. Hon vill nämligen inte bo med husses mamma längre.
Husses mamma flyttade hit från Kuba i november, hon ska bo här permanent. Matte är nog inte så himla glad åt det, men jag gillar henne. Hon tappar JÄTTEMYCKET saker när hon lagar mat. Luvvey har inte fattat det än, så det är jag som hittar alla skatterna. Luvvey tycker mest bara att matte är fantastisk, jag gillar alla människor. Sista familjen som kom igår hade två barn  med sig.
En av pojkarna var i den där perfekta storleken som jag når upp till.  Så honom pussade jag jättemycket på. Först bara fnissade han, sen började han  leka med mig! Hurra! Hurra! Hurra! För det mesta brukar matte komma och hämta  mig när jag hittar barn, men den här pojken fick jag leka med! Och han hittade  alla hundleksaker som matte hade gömt i garderoben! Och han slängde ut
alla  hundkulorna på golvet! Jag gillar att äta från golvet, det är mycket roligare!

Egentligen var det inte meningen att vi skulle träffa alla  lägenhetsspekulanter, men den sista familjen var sena. Jag och Luvvey fick åka  och leka med Märta och Sunny. Det är två bichon friseer. Jag gillar Sunny  skarpt, jag är nog nästan lite kär i henne - men hon är nästan tolv år och  tycker inte riktigt lika mycket om mig som jag tycker om henne. Men jag jobbar  på det, förr eller senare kommer hon att börja gilla mig. Jag lägger mig i  hennes korg med henne och hennes gummikyckling och visar hur snäll jag är - men  hon bara skäller på mig. MEN JAG TÄNKER INTE GE MIG! Hon SKA gilla mig, jag vill  det!

Jag och Märta brukar leka lite. Igår hittade vi en jätterolig  tallrik med vita skalbitar som luktade mat. Jag hade aldrig sett såna förr, men  Märta sa att det var äggskal. De var roliga att tugga på, för då gick de sönder  i mindre bitar. Jag och Märta tog flera munfullar och gick omkring och tuggade  lite. Det ramlade ut lite skal då och då, men det gjorde inget tyckte jag. Jag  gillade ljudet när de ramlade. Konstigt, Märta och Sunnys matte svor också ve  och förbannelse när hon låg på alla fyra och plockade skal. Varför gör mattar  så?

När Luvvey och jag var hos mattes mamma hittade jag oranga skal,  från frukter. De var inte lika goda att tugga på, de var liksom sura. Men jag  tuggade ändå - och spottade och fräste. Då SKRATTADE mattes mamma åt mig. Det  tycker jag inte var snällt alls. Det märks att hon är släkt med matte. Matte  skrattade också åt mig igår. Hon satt i soffan och tittade på TV och åt  Lakrisal. Jag vet inte vad Lakrisal är - men det såg spännande ut och luktade  spännande - så jag tjuvade en när matte inte såg. Men den var inte god  alls. Det liksom bubblade på tungan när den var i munnen. Så jag kastade upp  den i luften och morrade åt den. Den såg jättestöddig ut där den låg på min  kudde - så då kastade jag upp den i luften igen! Och då bubblade den på tungan  igen! Jag skällde ut den - men matte bara skrattade. Så där höll Lakrisalen och  jag på ett tag, sen fick jag nog. Jag tuggade sönder den. Den bubblade in i det  sista - men till slut var den borta. Då drack jag JÄTTEMYCKET vatten.

Nej, nu har jag inte tålamod att berätta mer, jag måste ut och kolla  skogsbacken. Jag brukar säga åt matte att det är den jag ska kolla i alla fall,  sen smiter jag ner till utloppsvattnet. Det får jag egentligen inte göra, det  vet jag, men NÄSAN tycker att det luktar spännande där. Det enda som är tråkigt  med det är att matte alltid badar mig sen. Jag gillar att bada ute - men varför  ska man bada med det där löddriga? 
Dumt, dumt, dumma matte!

Hejdå,  hejdå, hejdå, hejdå!
Hunney aka
Vilddjuret

Sugen på att gästblogga i min blogg? Skriv ihop en text maila den till mej, skicka gärna med bilder! skicka till blackflash@telia.com

Karin
1/9/2012 12:55:14 am

Vad roligt att höra från syrran till Dexter! Hon verkar ju vara precis lika positiv och äventyrslysten som han! Vore kul om de kunde träffas på nån cockerpoo-träff, tex i Varberg i vår! Nospuss från Dexter! ;)

Reply
Carola Nyström
1/9/2012 01:17:32 am

Ja du Karin, henne är det full fart på!! Men de är väl som de ska vara! Klart att vi ska ses! Om inte för så på träffen i Varberg, om nu Victoria ska dit!

Kram

Reply
1/9/2012 02:56:26 am

Superbra du skriver för att vara så liten, vi bjuder in dig till att skriva något kul till tidningen nästa nummer, det kan du väl göra....snälla.....
ha en fin kväll nu och använd näsan ordentligt

Tassar wilma

Reply
Nessie
1/9/2012 06:38:24 am

Roligt att läsa vad du har för dig på dagarna Hunney :)) du verkar vara en klok och rolig hund. Det vet vi ju förresten för vi har ju träffats på en Stockholmsträff i höstas. Det där godiset verkar spännande, det skulle jag vilja testa, ska be min matte att köpa lite :D

Reply



Leave a Reply.